Instagram

Öppna i Instagram

Blogg

Hur menskoppen förbättrat mitt liv (och 5 skäl att våga ge den en chans att förbättra även ditt)

När vi lever i enlighet med våra sanningar så uppstår ingen dissonans inuti mellan det vi gör och det vi borde göra. Vi blir starka, självklara. Att leva på tvärs mot sina grundläggande värderingar skapar ökad stress, det vet till och med stressforskarna.

Ändå kan det vara så himla svårt!

“Jo, jag vet att jag borde, men jag tar tag i det… sen.”

Innan jag för sex år sedan började med menskopp så visste jag att tät plast mot mitt underliv en vecka i månaden sannolikt var en bidragande orsak till mina återkommande svampinfektioner, jag var klart medveten om att det fanns ett billigare sätt att ha mens än att köpa nya bindpaket varje månad, och jag visste bara alltför väl att det flöt omkring sopberg i Stilla Havet till stor del bestående av bindor och annan plast som tar hundratals år för naturen att bryta ned.

Vi lever ju i informationssamhället. Klart att vi vet saker.

Ändå kan steget vara långt.

Att ändra livsstil, om än aldrig så lite, är ett stort jobb. (Och, verkligen: när vi lyckas bör vi ge oss själva beröm i proportion till det!)

Men – det går. Med små små steg i taget kan vi styra mer i riktning mot vår sanning.

Det behöver inte vara dramatiska storförändringar.

Ett litet steg åt gången är allt som behövs.

Som jag, där för sex år sedan: att ta beslutet att “nu fasiken tar jag tag i det jag tänkt på så länge och klickar in på en sida på internet och beställer hem en menskopp!” (Numera finns de även att köpa i hälsokostaffärerna i din närmsta stad, och på Apotek Hjärtat, lätt som en plätt.)

Köpa hem den. Och sedan våga prova den.

Det är allt.

Låta det vara det enda projektet för en tid, och peppa sig själv för att man lever, växer, inte stelnar.

Jag kan förändras ännu mer i riktning mot den jag vill vara.”

Att minska dissonansen inuti är för mig en stor del i att skapa ett hållbart och närande liv.

Mina år med menskopp har dessutom förbättrat mitt liv och min trivsel i mig själv helt konkret. Svampinfektionerna orsakad av all tät bindplast är ett minne blott, jag har sparat en hel del pengar, jag slipper vara utan mensskydd hemma när mensen kommer, och jag slipper det gnagande dåliga miljösamvetet både gentemot planeten och gentemot mitt underliv.

Och: jag är stoltare nu – eftersom jag lever mer i linje med min grundläggande värdering om att leva så snällt jag kan mot jorden och mot mig själv. Och jag påminns om det varje månad när mensen kommer, och kan sträcka på mig lite extra: Jag har rätt att vara stolt, för jag kunde förändras till att bli mer den jag vill vara.

Vill du också leva, växa, förändras?

Jamen dåså – låt mig presentera:


1) Så mycket billigare!

När jag använde engångsbindor tyckte jag alltid att det kändes som en så drygt onödig utgift. Runt 400 kr per år brukar anges som ett snitt för vad svenska kvinnors bindor/tamponger kostar, men beräkningar uppåt 1000 kr per år finns också, för de som behöver byta oftare.

Det är ingen enorm summa i sig, men jämför det med menskopp:

En menskopp kostar 250 – 300 kr och håller i runt 10 år. Bindor/tamponger skulle under samma tid kosta 4000 – 10 000 kr. Det ger ju en massa pengar över att göra något mer minnesvärt för än att köpa sånt som ska blödas ned och slängas!

 

2) Schysstare mot planeten.

Enligt Apoteket förbrukar varje kvinna ett helt rum med mensskydd under sitt liv. (Om hon använder engångsvarianter, vill säga.) Och de flesta av dessa mensskydd innehåller syntetmaterial av plast, i sin tur tillverkade av råolja och inte nedbrytbara i naturen på sisådär 500 år.

För mig började min väg mot menskopp just med att jag hade hört talas om problemen med alla onedbrytbara plastsopor, och att jag hade hört bindor nämnas i samband med de gigantiska plastsopbergen som flyter runt i Stilla Havet. Sedan räckte det med en enkel bildgoogling (testa “plast sopberg i havet” om du är modig) för att jag skulle känna väldigt starkt att det där vill jag verkligen inte vara med och bidra till. Jag älskar den här vackra planeten alldeles för mycket.

 

3) Snällare mot kroppen.

Jag vill försöka leva snällt och hållbart, inte bara mot det ekosystem som är vår planet, utan också mot det ekosystem som är min kropp.

Och efter tretton års joxande med plastbindor och trosskydd visste jag bara alltför väl hur “snällt och hållbart” det var för mitt underliv att vara inpackat i tät varm bindplast en vecka i månaden. Det ledde till rubbad balans, flytningar som krävde trosskydd, trosskydd som bara störde balansen ännu mer, svamp, mens igen, repeat.

Då har jag inte ens velat tänka på de kemikalierester som finns kvar i (icke-ekologiska) plastbindor efter tillverkningen, och deras roll i obalanskarusellen. (Samma kemikalierester finns sannolikt även i tamponger, och det tillsammans med vänners berättelser om torra irriterade slemhinnor har gjort att tamponger aldrig heller känts som ett alternativ.)

Och: Innan jag bytte till menskopp hade jag inte sällan fruktansvärda menssmärtor. Efter bytet till menskopp klingade de av mer och mer, och är nu sisådär hundra gånger lindrigare. Jag tror verkligen att orsak-och-verkan-sambanden i kroppen är mycket mer finstämda än vi vanligtvis ger dem credit för.

 

4) Smidigt och enkelt (ja faktiskt!)

Med min menskopp kan jag rida, simma, cykla, yoga, vara naken – ja, allt jag vanligtvis gör. Ofta glömmer jag helt bort att jag har mens. Det enda menskoppen behöver är att jag i samband med morgontoaletten och kvällstoalatten tar ut den, tömmer och sköljer, sedan är den färdig att användas i ytterligare tolv timmar.

För mig som älskar att vistas i naturen, tälta och hajka, är den också ljuvligt smidig. Inga begagnade mensskyddssopor att släpa på på hemvägen, och lite vatten att tvätta den med morgon och kväll är allt som behövs.

Jag är såklart medveten om bökighets-farhågorna. Jag hade dem ju själv: Läcker det inte? Är den inte svår att få dit? Eller få ut?!

Numera har jag svar:

* Nej, det läcker inte. Och den svämmar inte över. Jag som blöder ganska mycket + gillar att yoga och sitta i konstiga ställningar har ett par tygbindor som jag ibland kompletterar med alldeles i början. Men de allra flesta behöver inte göra det alls.

* Nej, den är faktiskt jättelätt att få dit. Mycket lättare än vad jag trodde i början, då jag bökade och tryckte mitt yttersta för att få in den så långt som en tampong. Det tog ett par läckande menstruationers trial and error innan jag förstod att jag gjorde fel och att det i själva verket var så mycket lättare: Efter att ha vikt ihop menskoppen mellan tumme och pekfinger ska den just bara in, sedan släpper jag och så pluppar den på plats. Den ska sitta längst ned, inte långt in som en tampong. Tätt och lätt!

* Nej, den är inte svår att få ut heller, just eftersom den sitter så långt ned. När du sitter på toaletten krävs bara en liten spänning av hostmusklerna så känner du den och kan ta ut den om du vill.

 

5) Du får makten!

Engångsmensskydden har blivit en del av vår vardag som vi knappt ifrågasätter. Menskoppen har faktiskt funnits i över 60 år, men det säger ju sig självt att engångsprodukter ger mer pengar att tjäna för tillverkarna, och därmed större motivation att marknadsföra och berätta om. Ett mensskydd som behöver köpas en gång var tionde år är ju ingen glädjefest för riskkapitalisterna att investera i direkt.

Jag blir stolt av att ha makten över vad jag behöver konsumera och inte, och jag älskar att jag inte behöver förhålla mig till alla mer eller mindre fåniga mensskyddsreklamer med blå mens och skuttande personer.

Och det ger mig lugn och styrka inuti att veta att jag lever i enlighet med mina värderingar. Att till exempel kunna tänka och säga att “Ja, jag tycker att sopbergen i Stilla Havet är fruktansvärda. Därför gör jag det jag kan för att inte bidra till dem.”

Menskoppen är en av de saker som hjälper mig att leva mindre i dissonans, och mer i samklang med min sanning. Det gör mig omätbart stolt och självklar i mig själv, och får mig att räta på ryggen och andas djupt ned i magen.

Det är obetalbart, och värt alla pengar i världen.

Hur känner du inför dina dissonanser – lever du i enlighet med dina grundläggande värderingar?

Slå inte på dig själv om du inte gör det, utan glädjs – för du kan ju förändras! Du lever! Och jag vet att du är modig nog.

Vem skulle du vara om ett år, om fem år, ifall du klickade in på en webshop och köpte en menskopp idag?

Hur skulle du se på dig själv?

Vad ska till för att du ska prova, du också?

Jag hejar på dig.

Pepp och kärlek,

Åsa-Saga

(Ps. Bilden på de färgglada menskopparna som jag använt i mitt collage längst upp i inlägget har jag lånat här.)

 


    Leave a Reply